Vad hände med svenska paviljongen efter Expo 2020?

När världsutställningen Expo 2020 i Dubai stängde sina portar den 31 mars 2022 stod den svenska paviljongen The Forest kvar i öknen, byggd helt i trä och med en uttalad ambition om att kunna återanvändas. På pappret var det ett mönsterexempel på hållbart byggande. I praktiken visade det sig långt mer komplicerat. I dag finns paviljongen inte längre, och dess öde har blivit en lärdom om hur svårt det kan vara att förverkliga cirkulär ekonomi i praktiken.

Den här artikeln berättar hur det egentligen gick till och varför ingen ville ta över paviljongen. Källor inkluderar Statens offentliga utredningar, intervjuer med ansvariga och rapporter från tidningen Arkitekten.

Ambitionen från start: bygg för demontering

The Forest projekterades från början för att kunna monteras ner och återanvändas. Konstruktionen byggdes med skruvar och beslag från RothoBlaas, vilket gjorde att alla delar gick att skilja åt. Träbjälkar och CLT-element från Stora Enso, Martinsons, Setra och Moelven passade in i ett återbruksperspektiv. Allt detta skulle göra paviljongen till en symbol för cirkulärt byggande, helt i linje med det hållbarhetstema Sverige hade på Expo 2020.

Generalkommissarie Jan Thesleff och hela kommittén för Sveriges deltagande i Expo 2020 var tydliga med att paviljongen inte skulle hamna i en container för rivning. Frågan var bara: vart skulle den ta vägen?

Den oväntat svåra hemvägen

Inledningsvis såg det enkelt ut. De emiratiska arrangörerna bad Sverige att överväga att låta byggnaden stå kvar på området, eftersom de tyckte att den var unik till sin konstruktion och hade ett holistiskt hållbarhetsperspektiv. Samtidigt fanns intresse från en aktör som ville montera ner den och resa upp den i Sverige igen.

Det intresset svalnade dock snart. Komittén för Sveriges deltagande började då aktivt söka nya hem åt paviljongen. Processen är dokumenterad i Slutbetänkande av Kommittén för Sveriges deltagande i världsutställningen Expo 2020 i Dubai. Tidningen Arkitekten har gjort en grundlig genomgång av varför det blev så svårt.

1. Företag tillfrågades. Cirka 70 företag som varit involverade i Expo 2020 eller var etablerade i Förenade Arabemiraten kontaktades. Inget napp.
2. Lärosäten kontaktades. Komittén skrev till 130 svenska universitet och högskolor. Endast ett uttryckte intresse, men drog sig sedan ur när storleken på åtagandet blev tydlig.
3. Lokal marknad. Inga emiratiska aktörer ville köpa paviljongen.
4. Donation till arrangören. Komittén erbjöd den gratis till expo-arrangörerna. De tackade nej efter beslut från emiratiska myndigheter.

Försäkringsfrågor satte stopp

En central anledning till att paviljongen inte kunde stå kvar på området var försäkringsfrågor. Massoud Biouki, handelssekreterare på svenska ambassaden i Abu Dhabi och Business Swedens mellanösternchef, har förklarat detta: paviljongen var helt byggd i trä, ett material som värdlandet inte hade någon erfarenhet av. Förenade Arabemiraten har historiskt sett haft förbud mot trä som byggmaterial, och de lokala försäkringsbolagen kunde inte hantera risken med en så stor träkonstruktion på lång sikt.

Detta visar på en intressant paradox. Sveriges paviljong var byggd för att inspirera UAE att tänka nytt kring trä, men just det material som var själva poängen blev hindret för att paviljongen skulle kunna leva vidare på platsen.

Business Sweden och det schweiziska företaget

Sommaren 2022 fick Business Sweden uppdraget att på kort tid montera ner paviljongen. Uppdraget var att nedmontera paviljongen och återställa marken, med kostnadseffektivitet och hållbarhet som ledord. Eftersom inga svenska företag erbjöd kompetensen i tid anlitades ett schweiziskt entreprenadföretag.

Schweizarna utförde arbetet under sensommaren och hösten 2022. Trädelarna lastades på containrar och transporterades bort. Hur de ska användas är dock oklart. Tidningen Arkitekten har följt frågan, och i december 2023 sa Massoud Biouki att han inte visste exakt vart trävirket tagit vägen efter demonteringen.

Det enda som finns kvar

I dag finns inget av den ursprungliga paviljongen kvar på området. Det enda som visas är en miniatyrmodell i ett museum på det tidigare expo-området, som nu kallas Expo City Dubai. Modellen är liten men välgjord och visar arkitekturen i detalj. Den fungerar som en nostalgisk påminnelse om vad som en gång stod där.

Det är värt att notera att flera andra länder också mötte liknande problem. Många paviljonger från Expo 2020 demonterades och försvann utan att hitta nya användningsområden. Det här är en av branschens mest svårlösta utmaningar och något som BIE och kommande värdländer arbetar aktivt med.

Lärdomar för framtiden

Erfarenheten från The Forest har lett till flera viktiga lärdomar för svenska och internationella aktörer. Kommittén själv noterade i sitt slutbetänkande att planeringen för efterlivet bör ske parallellt med byggandet, inte efteråt. Det räcker inte med att en byggnad är teknologiskt återbrukbar, det måste finnas konkreta avtagare på plats redan från start.

Detta märks tydligt i hur senare paviljonger har planerats. Den nordiska paviljongen i Osaka 2025 ritades med inbyggda planer för återbruk, och delar av konstruktionen ska återanvändas i andra sammanhang. Också inför Expo 2030 i Riyadh diskuteras hur länder kan säkra avtagare för sina paviljonger redan innan utställningen öppnar.

Symboliken i Sveriges paviljongs öde

Det är paradoxalt att en paviljong byggd för hållbart återbruk hamnade på avstigsspår. Det visar hur svår övergången till en cirkulär ekonomi är, även när alla goda intentioner finns på plats. The Forest blev både en design-triumf och en logistisk lärdom.

För Sverige är dock historien inte bara negativ. Paviljongen besöktes av över en miljon människor och bidrog till att 149 svenska företag fick exponering på en internationell scen. Soltech, Nilar, Ferroamp, Stora Enso och många andra svenska företag stärkte sina kontakter i Mellanöstern. Men för den som värderar hållbarhet i bygganden lämnar slutet en bittersmak. Det visar att även den bästa planen kan stupa på praktiska realiteter.

Vanliga frågor

Vad hände med Sveriges paviljong The Forest efter Expo 2020?

Paviljongen demonterades hösten 2022 av ett schweiziskt entreprenadföretag på uppdrag av Business Sweden. Trots tidigare ambitioner om återbruk hittades ingen ny köpare eller plats. En miniatyrmodell finns kvar i ett museum på det tidigare expo-området.

Varför kunde paviljongen inte stå kvar i Dubai?

Försäkringsfrågor satte stopp. Förenade Arabemiraten har historiskt haft förbud mot trä som byggmaterial och saknade lokal erfarenhet av att hantera långsiktig drift av en så stor träkonstruktion.

Var det inte tänkt att paviljongen skulle återanvändas?

Jo, paviljongen var konstruerad med just det syftet. Skruvar och beslag valdes för att kunna demonteras, och flera delar var modulärt byggda. Trots detta lyckades komittén inte hitta en ny ägare. Cirka 70 företag och 130 lärosäten kontaktades, men inget intresse uttrycktes.

Var finns trävirket från paviljongen idag?

Det är inte officiellt känt. Trämaterialet skickades iväg av det schweiziska entreprenadföretaget men har inte spårats publikt sedan dess. Detta är en av de oklarheter som fortfarande omger projektets avslutning.

Hur kan andra paviljonger göra annorlunda?

Den viktigaste lärdomen är att hitta avtagare för byggnaden redan innan den uppförs. Den nordiska paviljongen i Osaka 2025 hade planer för återbruk redan från start, och kommande paviljonger inför Expo 2030 Riyadh förväntas följa samma princip.

Senast uppdaterad: 29 april 2026