The Forest – arkitekturen bakom Sveriges paviljong i Dubai
När Sverige byggde sin paviljong The Forest till Expo 2020 i Dubai blev det ett av landets mest internationellt uppmärksammade arkitekturprojekt. På 2 300 kvadratmeter restes 18 meter höga trädstammar från Dalarna, en träkonstruktion som väckte uppmärksamhet både för sin estetik och sin innovativa byggteknik. Den här artikeln fördjupar sig i arkitekturen, designprocessen och de tekniska lösningar som låg bakom paviljongen.
The Forest var inte bara en byggnad utan ett statement. I ett land där sommartemperaturen ofta överstiger 40 grader och där byggande i trä var näst intill förbjudet, byggde Sverige en paviljong helt i trä. Det krävde noggrann planering, internationella samarbeten och kreativa tekniska lösningar.
Arkitekttävlingen som startade allt
Idén till en svensk paviljong i Dubai konkretiserades 2018, då fyra arkitektteam bjöds in till en projekttävling. Förutsättningen var att paviljongen skulle vara byggd i trä, gå att demontera och återuppbygga samt utgå från ett typiskt svenskt formspråk. Tävlingen avgjordes i december 2018, och vinnaren blev en italiensk-svensk-fransk grupp.
Vinnarteamet bestod av Alessandro Ripellino Arkitekter (numera del av Reflex arkitekter) tillsammans med Studio Adrien Gardère i Paris och Luigi Pardo Architetti i Italien. Förslaget hade mottot The Forest och beskrevs av juryn som ett vackert och fantasieggande möte mellan tät nordisk skog och arabisk mönsterverkan. För djupare läsning har tidningen Arkitekten en utförlig artikel om tävlingen.
Designkonceptet: skogen som metafor
Hela paviljongen byggde på metaforen om skogen. Alessandro Ripellino beskrev konceptet som en arkitektur där skogen står för ekosystemet, en plats där organismer samverkar för att skapa hållbart liv och överleva svårigheter. På samma sätt skulle paviljongen visa hur Sverige ser på samverkan mellan natur, teknik och samhälle.
Den symboliska kopplingen var stark. Sverige är till 70 procent täckt av skog och har omkring 87 miljarder träd. Bara en procent av träden avverkas årligen och för varje fällt träd planteras minst två nya. Detta gjorde skogen till en perfekt symbol för temat hållbarhet, som var Sveriges fokus på Expo 2020 i Dubai.
- 2 300 kvadratmeter: total yta för paviljongen.
- 18 meter: höjd, vilket var unikt på området.
- 2 600 kubikmeter trä: total mängd träbyggmaterial.
- cirka 300 trädstammar: bar upp konstruktionen.
- 178 miljoner kronor: total budget, hälften från staten och hälften från näringslivet.
Konstruktionen och de tekniska lösningarna
The Forest var sannolikt den enda paviljongen på Expo 2020 som klarade sig helt utan cement och betong. Det är ett anmärkningsvärt resultat, särskilt med tanke på att klimatet i Dubai sätter höga krav på material. För att lyckas användes flera innovativa lösningar.
Konstruktionsansvariga Staffan Schartner från arkitektkontoret Omniplan ansvarade för det tekniska. Grunden bestod av en bädd av Foamglas, en cellförglasad isolering tillverkad av återvunnet glas. Vattenförseglingen var av naturlig bitumen i stället för plast, vilket undvek risk för mikroplaster i framtiden. För att skydda mot termiter användes borat, en mineral som inte är giftig som de annars vanliga neonikotinoiderna.
| Element | Material | Leverantör |
|---|---|---|
| Trädstammar | Naturligt vuxen gran | Octowood och Rundvirke poles |
| Stomme | Limträ och KL-trä | Stora Enso, Martinsons, Setra, Moelven |
| Trappor | Solid CLT | Skonto i Lettland |
| Isolering | Träfiber | Steico |
| Solfasad och soltak | Solpaneler | Soltech Energy |
| Värmeväxlare | Luftbehandling | Systemair |
Trädstammarna från Dalarna
Det mest visuellt slående med The Forest var de cirka 300 svenska granstammarna som restes i paviljongen. Träden hämtades från Dalarna och Västmanland, valdes ut individuellt och fraktades sedan till Dubai. Varje stam var omkring 18 meter hög och hade barken bortskalad för att framhäva träets naturliga textur.
Stammarna fungerade både som arkitektoniskt blickfång och som strukturella element. De bar upp en serie upphöjda trädkojor i trädets grenverk, vilket inrymde konferensanläggning och kontor. Ovanvåningen blev därmed en plats där företagen kunde hålla möten med ett unikt landskap omkring sig. Trädkojorna kläddes invändigt med flamskyddade skivor från Bäckegårds.
Energilösningarna och hållbarhetsprofilen
Paviljongens fasad och tak hade var för sig 500 kvadratmeter solpaneler från Soltech Energy. Solfasaden Facade och soltaket Roof producerade el som täckte en stor del av paviljongens behov. Energilagring sköttes av batterier från Nilar, och optimering hanterades av Ferroamps EnergyHub-system.
Luftbehandlingen från Systemair fungerade utan recirkulerad luft, vilket var en hälsofördel under en pandemi. Värmeväxlare och integrerade värmepumpar gjorde att externa kylenheter inte behövdes. Solfångare från Absolicon producerade varmvatten som bland annat användes för att avfukta tilluften. Den totala koldioxidbesparingen jämfört med en motsvarande konstruktion i armerad betong beräknades till mellan 3 000 och 3 500 ton.
Brandskyddet
Att bygga i trä i Förenade Arabemiraten var en utmaning. Landet har historiskt sett haft förbud mot trä som byggmaterial, och brandsäkerheten var en avgörande fråga. Det svenska konsultföretaget Briab fick uppdraget att designa brandskyddet och samarbetade nära med lokala myndigheter.
Lösningen byggde på flera lager av sprinklersystem, brandklassat trä och avancerad evakueringsdesign. Eftersom byggnaden var öppen med högt i tak ställdes särskilda krav på sprinklerlayouten. Foundation-systemet utrustades med ett aspirerande brandlarm som extra skydd. Briabs arbete blev en internationell pionjärinsats för höga träbyggnader i Mellanöstern.
Paviljongen var konstruerad med skruvar och beslag från RothoBlaas i syfte att kunna demonteras och återanvändas. Trots detta hittades ingen ny köpare efter Expo 2020, och konstruktionen monterades till slut ner av ett schweiziskt entreprenadföretag på uppdrag av Business Sweden.
Estetiken och besökarupplevelsen
För besökaren skapade paviljongen en svalkande oas i den heta öknen. När man steg in från det starka solljuset möttes man av skuggor, naturmaterial och en doft av svensk gran. Pelarna stod tätt och bildade en känsla av riktig skog, samtidigt som ljusstrimmor från ovan letade sig ner och skapade ett spel av ljus och skuggor.
Inne på paviljongen kunde besökaren utforska fyra utställningsteman: framtidens transporter, livsvetenskap, smarta städer och cirkulär bioekonomi. Det fanns också en kreativ scen, ett kafé med svensk fika och en butik med svensk design. Sammanlagt mer än en miljon besökare passerade genom paviljongen under expon.
Vanliga frågor om The Forest
Vem ritade Sveriges paviljong The Forest?
Paviljongen ritades av Alessandro Ripellino Arkitekter (numera del av Reflex arkitekter) tillsammans med Studio Adrien Gardère i Paris och Luigi Pardo Architetti i Italien. De vann en projekttävling 2018.
Hur många kubikmeter trä användes?
Cirka 2 600 kubikmeter trä användes i konstruktionen. Det inkluderade cirka 300 granstammar från Dalarna och Västmanland, samt limträ och KL-trä från Stora Enso, Martinsons, Setra och Moelven.
Hur stort var koldioxidavtrycket jämfört med betong?
Beräkningar visade att paviljongen hade mellan 3 000 och 3 500 ton mindre koldioxidavtryck än en motsvarande konstruktion i armerad betong. Detta tack vare att trä både binder kol och kräver mindre energi att tillverka.
Hur höga var trädstammarna?
Granstammarna var 18 meter höga och hade barken bortskalad för att framhäva träets naturliga ådring. De fungerade både som dekorativa element och som bärande pelare i konstruktionen.
Vem ansvarade för brandskyddet?
Det svenska konsultföretaget Briab designade brandskyddet för The Forest. Det var ett pionjärarbete eftersom Förenade Arabemiraten historiskt har haft förbud mot trä som byggmaterial och därmed begränsad erfarenhet av brandklassning för höga träbyggnader.
Senast uppdaterad: 29 april 2026