Hållbar grön arkitektur
Hållbarhet

Hållbara paviljonger – exempel från senaste expon

Hållbarhet har blivit ett centralt tema på världsutställningar de senaste decennierna. Från Hannover 2000 framåt har länder tävlat om att bygga paviljonger som visar nya sätt att tänka kring material, energi och cirkulär ekonomi. Den här artikeln går igenom de mest banbrytande hållbara paviljongerna från Expo 2020 Dubai och Expo 2025 Osaka, och vad de har lärt världen om hållbart byggande.

Paviljongerna fungerar som globala laboratorier. De testar idéer som senare kan tillämpas i kommersiellt byggande, stadsplanering och industri. Många av dagens hållbara byggtekniker har sin grund i expo-experiment.

Sveriges The Forest: trä i öknen

Sveriges paviljong The Forest på Expo 2020 Dubai är ett av de mest kända exemplen. Den var byggd nästan helt i trä med 2 600 kubikmeter virke. Beräkningar visade att den hade mellan 3 000 och 3 500 ton mindre koldioxidavtryck än en motsvarande betongkonstruktion. Det är en betydande siffra, motsvarande utsläppen från cirka 1 500 svenska genomsnittsbilar under ett år.

Flera tekniska lösningar var unika. Grunden var en bädd av Foamglas, en isolering av återvunnet glas, vilket gjorde att man slapp betong helt. Vattenförseglingen var av naturlig bitumen i stället för plast. Termitskyddet bestod av borat, en mineral som inte är giftig som de annars vanliga neonikotinoiderna. Solfasader och soltak från Soltech producerade el som täckte stora delar av paviljongens behov.

Holländska miniatyrbiotopen

Nederländerna byggde en av de mest komplexa hållbara paviljongerna på Expo 2020. Konstruktionen fungerade som en sluten biotop som producerade sin egen mat, sitt eget vatten och sin egen energi. Tusentals odlade champinjoner hängde från taket, regnvatten samlades och cirkulerades, och solpaneler täckte energiförbrukningen.

Paviljongen vann pris för bästa hållbara design under Expo 2020. Den visade hur urbana miljöer kan bygga sin egen mat- och vattenförsörjning, något som är högaktuellt i många storstäder. Nederländerna är också ett föregångsland inom stadsodling, något besökarna kunde se i praktiken.

  • Sverige (Dubai): trä, foamglas-grund, naturlig bitumen, borate-termitskydd.
  • Nederländerna (Dubai): sluten biotop med egen mat, vatten och energi.
  • Singapore (Dubai): regnskog med 80 000 växter mitt i öknen.
  • Tjeckien (Dubai): SAWER-teknik som extraherar vatten ur ökenluft.
  • Terra (Dubai): Sustainability Pavilion av Grimshaw Architects, helt självförsörjande.
  • Norden (Osaka): trä och designad för demontering och återbruk.

Singapores rainforest i öknen

Singapores paviljong på Expo 2020 byggde en levande regnskog mitt i Dubais öken. Den 1 550 kvadratmeter stora konstruktionen var täckt av över 80 000 växter, inklusive orkidéer, ormbunkar och mossor. Hela byggnaden fungerade som ett klimatreglerat ekosystem och visade hur en stadsstat med begränsade naturresurser kan integrera natur i urbant byggande.

Det här blev också en pedagogisk paviljong. Den visade hur svalkning kan ske naturligt med växter, hur regnvatten kan samlas och hur stadsmiljöer kan bli kolsänkor i stället för utsläppskällor. Många av växterna donerades till lokala parker i Dubai efter att expon stängde, vilket gav projektet en bestående positiv effekt.

Terra: den självförsörjande Sustainability Pavilion

Terra var en av Expo 2020:s tre tematiska paviljonger och låg i Sustainability-distriktet. Den ritades av brittiska Grimshaw Architects och var en cirkulär konstruktion som producerade lika mycket energi som den förbrukade. Massiva solpaneler täckte taket och en del av fasaden, och regnvatten samlades och återanvändes inne i byggnaden.

Mer än 3 miljoner besökare upplevde Terra under Expo 2020, och paviljongen finns kvar permanent på Expo City Dubai. Den fungerar nu som vetenskapsmuseum för barn och familjer, vilket gör att dess hållbarhetsmeddelande lever vidare för en ny publik.

Paviljong Hållbar innovation Status idag
Sveriges The Forest Helt i trä, ingen betong demonterad 2022
Nederländerna Sluten biotop demonterad efter expon
Singapore Klimatreglerat ekosystem växter donerade till parker
Tjeckien SAWER vattenextraktion teknik utvecklas vidare
Terra Självförsörjande vetenskapsmuseum på Expo City Dubai

Den nordiska paviljongen i Osaka 2025

Den gemensamma nordiska paviljongen på Expo 2025 i Osaka var ett nästa steg i hållbart paviljongbygge. Konstruktionen var helt i trä och designad för demontering från start. Skruvar och fästelement valdes för att kunna lossas, och hela byggnaden var modulärt uppbyggd. Ambitionen var att lärdomen från Sveriges The Forest, som inte hittade någon ny användare, skulle leda till bättre cirkularitet.

Resultatet blev en paviljong som efter expon kunde demonteras snabbt och vars delar är planerade att användas i andra sammanhang. Trä, takterrass med nordisk trädgård och energieffektiva system gjorde paviljongen till ett mönsterexempel på modernt hållbart byggande.

Vad de hållbara paviljongerna har lärt världen

Det finns flera viktiga lärdomar från de senaste expona. Det första är att paviljonger kan vara verkliga laboratorier för hållbara byggmetoder. Många tekniker som testats på expon har senare implementerats i kommersiellt byggande, från trä-höghus i Stockholm till självförsörjande villor i Australien.

Det andra är att cirkularitet är svårare än det låter. Trots att Sveriges The Forest var konstruerad för demontering hittades ingen ny köpare. Det visar att det inte räcker med teknisk demonterbarhet, utan att avtagare måste finnas på plats redan när byggnaden uppförs. Den nordiska paviljongen i Osaka har försökt lära av detta.

ⓘ Visste du detta?
Hållbart byggande beräknas kunna minska byggsektorns globala koldioxidutsläpp med 30 till 50 procent. Eftersom byggnader och konstruktion står för cirka 40 procent av världens totala utsläpp är det en av de viktigaste områdena för klimatomställningen.

Bra och dåliga exempel

Inte alla paviljonger på de senaste expona har varit lika hållbara. Vissa har kritiserats för att vara prestigedrivna konstruktioner med stora koldioxidavtryck och med liten verklig återanvändning. Det är värt att vara medveten om att ordet hållbarhet ofta används som marknadsföringsterm utan att alla underliggande val faktiskt motsvarar det.

BIE har de senaste åren stärkt kraven på hållbar planering. Värdländer förväntas i dag visa konkreta planer för hur paviljongområdet ska användas efter expon. Det här ledde till bildandet av Expo City Dubai och planerna för Global Village i Riyadh efter Expo 2030. För djupare läsning har BIE en sektion om expo-arv som visar hur tidigare värdar hanterat efter-livet.

Kommande utmaningar

Inför Expo 2030 i Riyadh finns flera intressanta hållbarhetsfrågor. Hur bygger man kostnadseffektivt och hållbart i öknen? Saudiarabiens egen masterplan av australiska LAVA bygger på naturledd urban design, naturinspirerad regenerering och hållbar mobilitet, vilket ska skapa en stadsdel som efter 2031 omvandlas till Global Village.

För svenska företag inom hållbart byggande, energiteknik och cirkulär ekonomi kan Expo 2030 bli en viktig plattform. Saudi Vision 2030 lyfter aktivt upp hållbarhet som ett område där landet vill samarbeta internationellt, och svenska aktörer har starka erbjudanden inom flera av dessa områden.

Vanliga frågor om hållbara paviljonger

Vilken paviljong var mest hållbar på Expo 2020?

Sveriges The Forest var ett av de tydligaste exemplen, byggt nästan helt i trä med ungefär 3 000 till 3 500 ton mindre koldioxidavtryck än motsvarande betongkonstruktion. Nederländerna och Terra Sustainability Pavilion av Grimshaw Architects är andra starka kandidater.

Varför demonteras paviljonger trots hållbarhetsambitioner?

Det är ofta logistiskt svårt att hitta nya användare. Sveriges The Forest var konstruerad för demontering, men trots att 70 företag och 130 lärosäten kontaktades hittades ingen som ville ta över. Försäkringsfrågor i värdlandet kan också spela in.

Vad är cirkulär ekonomi i byggbranschen?

Cirkulär ekonomi i byggbranschen innebär att byggnader designas så att deras komponenter kan återanvändas i andra projekt efter att den ursprungliga byggnaden tjänat ut. Det minskar avfall och koldioxidutsläpp.

Hur stor andel av utsläppen kommer från byggsektorn?

Byggnader och konstruktion står för cirka 40 procent av världens totala koldioxidutsläpp. Genom hållbart byggande, träbyggnation och cirkulär ekonomi kan andelen minskas markant. Det är en av de viktigaste klimatpolitiska frågorna globalt.

Är Expo 2030 Riyadh planerad som hållbar?

Ja. Masterplanen av australiska LAVA bygger på naturledd urban design, naturinspirerad regenerering och hållbar mobilitet. Områden ska efter 2031 omvandlas till Global Village, en permanent stadsdel. Hållbara energi- och kylsystem är inbyggda i planen.

Senast uppdaterad: 29 april 2026

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *