Allt du behöver veta om gråvatten

Gråvatten är ett ord du kommer stöta på förr eller senare om du bor i ett hus utan kommunalt avlopp, eller om du planerar att bygga ett fritidshus. Det är helt enkelt det avloppsvatten som kommer från bad, disk och tvätt – alltså allt som inte spolas ner i toaletten. Även om det inte är lika smutsigt som toalettavlopp (svartvatten), behöver det fortfarande tas om hand på rätt sätt för att undvika lukt, smittspridning och påverkan på miljön. Här går vi igenom allt du behöver veta om gråvatten, från regler och tillstånd till vilka lösningar som passar bäst – särskilt för dig med fritidshus.

Det här räknas som gråvatten

Gråvatten är allt avloppsvatten från ditt hushåll förutom toalettvattnet. Det kommer alltså från:

• Handfat, dusch och badkar
• Diskho och diskmaskin
• Tvättmaskin och skurvatten

Den största mängden vatten i ett hushåll kommer just härifrån. Och även om det inte innehåller fekalier, så finns det fortfarande bakterier, kemikalier och matrester som behöver tas om hand.

Vilka regler gäller för gråvatten?

Gråvatten regleras av miljöbalken och det är kommunen som har det yttersta ansvaret att ge tillstånd för hur det ska renas. Kraven varierar beroende på området du bor i. Om du till exempel bor nära en sjö, i tätbebyggt område eller i ett område med hög skyddsnivå kan kraven vara betydligt tuffare.

Generellt gäller följande:

• Vid hög skyddsnivå måste 90 % av de organiska ämnena och fosforn tas bort och kvävet halveras.
• Vid normal skyddsnivå krävs 90 % reduktion av organiska ämnen, men bara 70 % fosforreduktion. Inget krav finns för kväve.

Så innan du bygger något alls behöver du kontakta din kommun. En anmälan krävs alltid, men i vissa kommuner behöver du även ett formellt tillstånd.

Gråvatten i fritidshus – vad gäller?

Om du har ett fritidshus med mulltoa eller förbränningstoalett, måste du ändå ta hand om gråvattnet på ett godkänt sätt. Bara för att du inte spolar ner något i toaletten betyder det inte att du slipper rening.

Det finns flera lösningar som passar för gråvatten i fritidshus, bland annat:

• Infiltration i marken (om jorden är sandig)
• Markbädd (om jorden är för lerig för infiltration)
• Kompaktfilter eller biomoduler
• BDT-filter

I många fall fungerar det utmärkt att använda sig av en slamavskiljare med två kammare. Men tänk på att även fritidshus räknas som ett hushåll med fem personer när kommunen gör sin bedömning – oavsett om du bara är där på sommaren.

En rörmokare från Billdal kan ofta hjälpa dig att bedöma vilken lösning som är bäst, särskilt om du är osäker på hur marken ser ut eller vad kommunen kräver.

Så fungerar ett gråvatten avlopp

Ett gråvatten avlopp kallas ofta för BDT-avlopp (bad, disk, tvätt). Det består vanligtvis av:

• Slamavskiljare (två- eller trekammarbrunn)
• Fördelningsbrunn
• Infiltration eller markbädd

I vissa fall används också kompaktfilter eller minireningsverk. Slamavskiljaren fångar upp de största partiklarna innan vattnet leds vidare till nästa steg. Det är viktigt att systemet är korrekt dimensionerat så det klarar av att rena vattnet från hela hushållet.

Vanliga problem och hur du undviker dem

Om gråvattnet inte renas ordentligt kan det leda till luktproblem, igensättning av markbädden eller i värsta fall smittspridning. Här är några saker du bör hålla koll på:

• Kontrollera slambrunnen regelbundet – speciellt efter slamtömning
• Se till att T-röret och dämpskärmen är hela
• Inspektera fördelningsbrunnen så vattnet fördelas jämnt
• Kolla avluftningsröret – det ska vara torrt i botten

En enkel checklista:

• Fyll slamavskiljaren med vatten efter slamtömning
• Håll locket låst eller tillräckligt tungt (max 25 kg)
• Undvik att låta slam rinna över till infiltrationen
• Kontrollera att inget vatten står i avluftningsröret

Om du är osäker, ta hjälp. Det är billigare att göra en enkel översyn i tid än att behöva bygga om hela anläggningen för att du missat något.

Tänk på dricksvattnet

En viktig detalj är avståndet till både din egen och grannarnas dricksvattenbrunn. Det är förbjudet att bygga gråvattenavlopp för nära en brunn eller för nära grundvattenytan. Om du släpper ut orenat vatten kan det snabbt leda till allvarliga konsekvenser.

Du måste alltså alltid undersöka förutsättningarna på tomten, både vad gäller jordtyp och avstånd till vattentäkter. Kommunen gör en bedömning av riskerna innan de godkänner något.

Vilken teknik ska du välja?

Det finns många tekniska lösningar för att rena gråvatten, och valet beror på tomtens förutsättningar. Några vanliga metoder:

• Infiltration – fungerar bra i sandjord
• Markbädd – behövs i tätare jord som lera
• BDT-filter – kompakt och smidigt
• Minireningsverk – används om höga krav ställs
• Biomoduler – kräver mindre utrymme än markbädd

Rätt dimensionering är också avgörande. Kommunen räknar alltid med att huset används av fem personer – oavsett om du bor där året runt eller inte.

Hur ofta behöver du se över systemet?

Gråvatten kräver inte lika mycket underhåll som svartvatten, men det betyder inte att du kan glömma bort det. Titta till systemet några gånger per år, särskilt efter slamtömning. Om något går sönder – som T-rör eller skärm – måste det fixas direkt.

Ett tips är att ha en egen liten checklista för varje säsong, särskilt om du har ett fritidshus. Då slipper du problem som slamflykt, igensatta infiltrationer eller dålig lukt.

Så även om gråvatten är mindre komplicerat än toalettavlopp, är det ändå något du behöver ha koll på. Det finns tydliga gråvatten regler att följa – särskilt om du vill undvika kostsamma åtgärder i efterhand.